Morgondagen står vid dörren!

Flemingsberg
Torsdag 25 april 2013

Hej ungdomar!

Jag hoppas att ni har det bra.

Det är inte så många timmar kvar. Då kommer vi att ha vårt "andra" stora historiaprov.

När det gäller provet så se till att:
1) Lägg dig tidigt. Ska du "hårdplugga" inför provet så bör du lägga inläsningstimmarna på morgonen, efter att du har duschat och innan du tar en bra frukost.'
2) Ta med dig ett par pennor, sudd och pennvässare.
3) Se till att du läser genom samtliga frågor i varje del innan du börjar svara på frågorna i den delen.
4) När det gäller dina svar på frågorna i "Del B" och "Del C": Se till att du tar med eventuella årtal. Ge gärna förklaring på svårare ord som du använder i dina svar.

När det gäller eftermiddagens timme:
1) Ta gärna med dig din text och dina eventuella frågor. Tiden är knapp!
2) Jag har bett om hjälp och åtminstone en lärarkandidat, Nina, kommer att vara med och hjälpa er.
3) Nina hjälper er främst med arbetets utformning och jag hjälper främst med arbetets innehåll.
4) Jag hoppas att i och med morgondagens timmar får vi möjlighet att satsa ännu hårdare på det som återstår av våra kurser och i synnerhet fördjupningsarbetet i historia.

Lycka till under morgondagen.
mvh
Nader

Arbetsuppgift: Andra världskriget!

Tumba gymnasium
Fredag 19 april 2013

Hej igen!

Jag hoppas att ni har det fint!

En ny arbetsuppgift:

Skapa ett PowerPoint-dokument.

• På första sidan har du rubriken "Andra världskriget som jag ser det", ditt namn, klass, datum samt en bra bild.
• Dokumentet skall innehålla minst 15 sidor. I varje sida tar du upp en person eller en händelse i samband med andra världskriget. Inkludera gärna en bra rubrik och en bra bild!
• Bra information och tips har du i EPOS (kursboken), mitt häfte och NE (och i synnerhet i temapaketet Andra världskriget för skolan)

PowerPoint-dokumentet skall vara inskickat senast 23:59 onsdag 24 april. Glöm inte att din ansträngning hjälper dig en hel del så du lyckas bra på provet.

Jag önskar er alla en underbar helg.

mvh
Nader Sani

Andra världskriget

sidorna 478 – 494 Epos + Häftet om krigen

01.  Vilka var de verkliga orsakerna till att världen drabbades av ännu ett världskrig

02.  Vilken var den omedelbara orsaken till andra världskrigets utbrott?

03.  Vem var Chamberlain, Mussolini, Churchill, Gustav V, Per-Albin Hansson, Stalin, Quisling, Roosevelt, Truman, Hirohito, Molotov, Hitler, Göring, Himmler, von Ribbentrop, Goebbels, Raynaud, Pétain, de Gaulle, Håkan VII?

04.  Vad vet du om det finska vinterkriget?

05.  Redogör för vad många grupper, bl.a. judar och kommunister, utsattes för under kriget.

06.  Berätta om situationen i de ockuperade länderna.

07.  Vad vet du om krigets offer och skador?

08.  Förklara Sveriges neutralitetspolitik och dess ställning under kriget!

09.  Berätta i tidsordning vilka länder som gick in i kriget och varför!

10.  Vad menas med uttrycket ”Det totala kriget”?

11.  Vad var Hitlers målsättning med att starta kriget?

12.  Hur myntades begreppet ”Blixtkriget”?

13.  Vilka två pakter stod mot varandra under kriget? Vilka länder ingick i dessa pakter?

14.  Berätta om det finska fortsättningskriget!

15.  Hur kom kriget till Norge resp. Danmark? Hur var situationen i dessa länder under kriget?

16.  Redogör utförligt för det som hände i Pearl Harbor!

17.  Skriv det du vet om Hitler (hans liv, verk osv.).

18.  Vad vet du om avtalet mellan Tyskland och Sovjetunionen år 1939?

19.  Vilka är nazismens kännetecken? Skriv en del om varje!

20.  När, var och hur kom krigets vändpunkter?

21.  Vad vet du om Tysklands förintelseläger?

22.  Skriv det du vet om krigsslutet!

23.  ”Bomber över civilbefolkning” skördade många liv. Vad vet du om dessa?

24.  Berätta det du vet om Japans roll i kriget!

25.  Skriv det du vet om denna invasion i Normandie!

26.  Beskriv underjordiskt motstånd i en del av länder som ockuperades av Axelmakter!

27.  Vad var ”Operation Barbarossa?

28.  Berätta om slaget om Storbritannien!

29.  Vad betyder/var/är: führer, zyklon B, SS, Gestapo, Auschwitz, SOE, Luftwaffe, SA, Operation godhopp, Operation Barbarossa, Nasjonal Samling, Normandie, Suezkanalen, Volga, Hjemmefronten, ”Vår beredskap är god, icke-angreppspakt, eftergiftspolitik

30.   Vilka nya begrepp kan du? Vilka händelser kan du lägga i kronologisk ordning?

Instuderingsfrågor

Mellankrigstiden

sidorna 448 – 468 Epos + Häftet om krigen

01.  Vad hände i Tyskland under de första åren efter första världskrigets slut?

02.  Beskriv den ekonomiska situationen i Weimarrepubliken under 1920-talet!

03.  Hur kunde Adolf Hitler komma till makten i Tyskland och bli en diktatur där?

04.  Vilka är nazismens beståndsdelar?

05.  Hur var situationen i ”tredje riket” innan krigets utbrott?

06.  Vilka två ekonomiska tänkande kännetecknade USA under mellankrigstiden?

07.  Vilka fem viktiga händelser ägde rum i Sovjetunionen under denna tid?

Instuderingsfrågor

Ryska revolutionen

sidorna 442 – 443 Epos + Anteckningar

Instuderingsfrågor

1.      Hur var det ryska samhället organiserade under 1800-talet? Hur styrdes landet?

2.      Vilket samhälleliga följd hade förlusten i Krimkriget för Ryssland? Vad var problemet?

3.      Vad betyder livegen, sobor, mir, sovjet och duma?

4.      Skriv kort om arbetarklassens framväxt i Ryssland!

5.      Hur uppkom organisationerna bolsjeviker och mensjeviker? Vad betyder orden?

6.      Vad hände under ”den blodiga söndagen”? Vilka följder fick händelsen?

7.      Samtidigt som samhället radikaliserades under 1910-talet, innebar årtiondet även något annat för Ryssland. Vad var det?

8.      Vad hände under mars 1917?

9.      Vilka var de fyra viktigaste punkter i Lenins teser (paroller) från april 1917?

10.  När och hur övertog bolsjeviker makten i landet?

11.  Vilka var de direkta följderna av bolsjevikernas maktövertagande?

12.  Berätta kort om inbördeskriget i Ryssland!

13.  Vem var: a) Alexander II, b) Nicholas II, c) Vladimir Illich Lenin, d) Lev Trotsky?

Instuderingsfrågor

Första världskriget

sidorna 431 – 440 Epos + Häftet om krigen

1.      Vilka var de verkliga orsakerna till det första världskriget (FVK)?

2.      Vilken var den händelse som ledde till krigets utbrott? Berätta!

3.      Berätta om den så kallade ”Svarta veckan”!

4.      Vilka två pakter stod mot varandra under FVK? Skriv det du vet!

5.      FVKet utkämpades i tre olika fronter. Vilka var dessa? Skriv det du vet om var och en av dessa!

6.      Det blev fred på Östfronten långt innan fred kom till Västfronten. Varför blev det så? Vilka var villkoren?

7.      Berätta om slutstriden i väst!

8.      Versaillesfreden kom att bli av mycket stor betydelse lång tid framöver. Skriv det du vet om denna!

9.      Kan du berätta om: Versaillesfreden, Västfronten, Östfronten, Skotten i Sarajevo, Det oinskränkta ubåtskriget, Den svarta veckan och vapenvilan?

10.  Vem var: Gustav V, Vladimir Illich Lenin, Lev Trotskij, George V, Nikolaus II, Franz Joseph, Ferdinand & Sofi, Wilhelm II, Gavrilo Princip, Mehmet V, Raymond Poincare, Boris III, Victor Emmanuel III och Woodrow Wilsson?

Arbetsordning

Inom ramarna för kursen ”Historia A” skall du författa ett individuellt fördjupningsarbete och lägga fram detta för klassen.

Fredag 7 december 2012     Information om fördjupningsarbete i historia: Syftet med fördjupningsarbetet och exempel på möjliga rubriker presenteras under lektionen. Från och med den här dagen har du en vecka för att fundera över vilken rubrik passar dig bäst. Diskutera gärna ditt val med mig. Kom gärna med tre rubriker som verkar vara intressanta för dig till mig! Skicka in ”Dina rubriker” till mig. Adressen är: nader.sani.tgy@gmail.se. Arbetet kan börja!

Fredag 14 december 2012   Nu har samtliga ungdomar i klassen skickat mig ett mejl med tre rubriker. Jag får ta över! Jag börjar svara på era mail. Jag värderar dina rubriker och uppmanar dig att med utgångspunkt från mina kommentarer välja en av dina rubriker eller i undantagsfall välja en ny rubrik.

Torsdag 20 december 2012 Alla i gruppen skall ha en överenskommen rubrik. Arbetet kan påbörjas! Rubriken är slutgiltig och endast i mycket speciella fall kan ändras.

Du kan använda ett par timmar under jullovet för att skriva en bra ”Disposition” och skicka den till mig.

Tisdag 15 januari 2013        Senast idag måste var och en i gruppen ha skickat in dispositionen till mig. Från och med idag ger jag respons på era dispositioner.

Tisdag 22 januari 2013        Med hänsyn till mina kommentarer kommer du in med en reviderad, förbättrad och slutlig disposition.

Tisdag 5 februari 2013        Rapport nr 1 om det pågående arbetets utveckling skickas till mig.

                                            Jag ger er svar på era eventuella frågor samt mina synpunkter.

Tisdag 26 februari 2013      Rapport nr 2 om det pågående arbetets utveckling skickas till mig

                                            Jag ger er svar på era eventuella frågor samt mina synpunkter.

Tisdag 12 mars 2013           Rapport nr 3 om det pågående arbetets utveckling skickas till mig

                                            Jag ger er svar på era eventuella frågor samt mina synpunkter.

Tisdag 2 april 2013             Rapport nr 4 om det pågående arbetets utveckling skickas till mig

                                            Jag ger er svar på era eventuella frågor samt mina synpunkter.

Tisdag 23 april 2013           Den första versionen av den slutliga rapporten skickas till mig. Jag börjar ge er kommentarer och förbättringsförslag. Ställ frågor och få svar!

Tisdag 7 maj 2013               Den slutliga rapporten lämnas in.

Torsdag 9 maj 2013            Opponenter till uppsatser väljs!

Tisdag 16 maj 2013             Redovisningar och oppositionerna påbörjas!

Se till att du respekterar de ovanangivna ”sista inlämningsdagarna”. Både kvalité av det du har lämnat in och din respekt för ”sista inlämningsdagen” vägs in vid den slutliga bedömningen av ditt arbete och din redovisning.

Plagiat betraktas som fusk och medför underkänt resultat.

Nader Sani Tumba Gymnasium tisdag den 7 december 2013

Några förslag när det gäller rubriker till Fördjupningsarbete i historia

Utan tvekan är valet av vad du skall arbeta med bland det svåraste när du skall sätta igång och arbeta med ett fördjupningsarbete i historia. Det är ytterst viktigt att du har en aning om hur du skall sätta igång ditt arbete och hur slutprodukten kommer att se ut innan du sätter igång. Du kan arbeta med flera olika sätt och välja mellan otaliga arbetsområden. Nedan följer några arbetsmetoder och en del förslag på rubriker. Se dessa som förslag och ingenting annat. Glöm inte att det är ytterst viktigt att du får rubriken godkänd innan du går vidare med ditt arbete. När rubriken har godkänts sätt igång med en grovplanering och lämna in din disposition!

Arbetsmetod 1: Grundforskning:

Här går du in i grundkällorna och med olika forskningsmetoder tar reda på fakta om det du undersöker och sammanställer slutprodukten. Här följer några rubriker!

Hur gick det till när "farfar" var ung?

Intervjua en äldre person eller flera äldre personer om en historisk epok eller händelse. Komplettera dina intervjuer med litteraturstudier!

Hur gick diskussionen till när riksdagen debatterade rösträtten för kvinnorna?

Ovanstående rubrik är en av flera möjliga rubriker när det gäller grundforskning i riksdagens rika arkiv!

Du kan använda bilder och bildtexter som fanns i svenska tidningar under ett visst skede av en företeelse, exempelvis Vietnamkriget!

Rubriken är en av tusental möjliga. Syftet är att genom ett komparativ (jämförande) studie du skall kunna visa hur massmedian arbetar i dagens verklighet!

Tumba, ett samhälle i förändring!

Du skall genom att använda olika arkiv beskriva hur ett geografiskt begränsat område (exempelvis Tumba) har förändrats under historiens gång. Använd gärna källmaterial!

Radionämnden i en föränderlig verklighet!

Ta reda på vilka program har under åren anmälts till Radionämnden! Gör en sammanställning och en analys av förändringen!

Flygplatsen i Tullinge!

Ta reda på så mycket som möjligt om diskussionen och kurserna kring den förslagna flygplatsen i Tullinge. Vilka förde diskussionen? Vilka var de stora frågorna? Hur fattades beslutet? Varför blev det som det blev?

Så gick det till när ungrarna kom!

För 50 år sedan ägde en stor utvandring rum. Många ungrare lämnade sitt hemland. En hel del av dessa kom till Sverige. Varför blev det så? Hur blev dessa emottagna i Sverige? Vad hände där? Vad hände här?

Och då tömdes byn!

Hur gick det till när våra första invandrare från Turkiet kom hit under 1960-talet? Vad var det de lämnade? Hur togs de emot i Sverige? Hur påverkades byn i hemlandet?

Arbetsmetod 2: Litteraturstudier:

Genom att studera böcker och artiklar (som kan kompletteras med material från Internet) arbetar du med ett arbetsområde. Meningen är att du får fram en intressant rapport om det du arbetar med. Du skall inte reproducera redan existerande material (med andra ord du skall inte kopiera redan befintligt material).

Här följer några exempel på möjliga arbetsområden och även rubriker:

En man, hans idéer och verk:

Platon, Aristoteles, Augustinus, François Voltaire, Leonardo da Vinci, Karl Marx, Adam Smith, Jean Paul Sartre

En kvinna, hennes idéer och verk:

Fredrika Bremer, Mary Wollstonecraft, Rosa Luxemburg, Clara Zetkin, Alexandra Kollontaj, Simon de Beauvoir

Upptäcktsresande och hans resor:

Marco Polo, Christoffer Columbus, Vasco da Gama, Sven Hedin, Jurij Gagarin

Internationella faraoner, kungar, kejsare, tsarer, drottningar och tsarinnor från förr:

Keops, Ramses, Tutanchamon, Kleopatra, Hannibal, Alexander den Store, Ceasar, Kejsar Nero, Ludvig XVI, Peter den store, Katarina den stora, Victoria I, Napoleon Bonaparte

Kända internationella politiska ledare i modern tid:

Abraham Lincoln, Adolf Hitler, Benito Mussolini, Gustav Mannerheim, Urhu Kekonnen, Josef Tito, John F. Kennedy, Josef Stalin, Charles de Gulle, Indira Gandhi, Nelson Mandela

Svenska kungar, drottningar och statsmän:

Birger Jarl, Drottning Margaretha, Gustav Vasa, Axel Oxenstierna, Gustav II Adolf, Drottning Kristina, Karl XII, Gustav III, Gustav V, Hjalmar Branting, Per-Albin Hansson, Tage Erlander, Olof Palme

Frihetskämpar, revolutionärer, upprorsmän och agitatorer:

Spartacus, Engelbrekt Engelbrektsson, Giuseppe Garibaldi, Simon Bolivar, Nils Dacke, Jeanne d' Arc, August Palm, Vladimir Lenin, Emiliano Zapata, Augusto Ceasar Sandino, Mahatma Gandhi, Ernesto Che Guevara, Malcolm X, Yasser Arafat

Mer än bara en författare/konstnär/artist:

Pablo Picasso, Frida Kahlo, Charlie Chaplin, Victor Jara, Bob Marley, Knut Hamsun

Intressanta livsöden:

Hellen Keller, Martin Luther King

Dagarna som skakade och förändrade världen:

Oktoberrevolutionen 1917, När muren föll 1989, 11 september, 2001

Kupp med demokratin som främsta offer:

11 september, 1973

En vetenskapsman och hans/hennes idéer:

Galileo Galilei, Isaac Newton, Louis Pasteur, Marie Curie, Sigmund Freud, Albert Einstein

Livet som det var då:

Livet i Aten, Livet i Sparta, Kvinnorna under medeltiden, Karolinernas soldater, Utvandring och utvandrare, Invandringens historia i Sverige från medeltiden

Religiösa gestalter och deras idéer:

Buddha, Muhammed, Martin Luther, Jean Calvin

Slavarnas situation och livsvillkor:

Egypten, Grekland, Romarriket, USA

Konstnärens liv:

Michelangelo, Andrej Rublev, Marc Chagall, Rembrandt, Pablo Picasso, Carl Larsson, Peter Paul Rubens, Leonardo Da Vinci, Anders Zorn, Salvador Dali

Barnen i vår värld:

Gatubarnen i Latinamerika, Indien, Ryssland med flera länder. Barnarbete i vår tid. Barnsoldater, Barnen i de gamla samhällena

Byggnadsverk och historien kring dessa:

Kinesiska muren, Pyramiderna i Egypten och Mexico, Frihetsgudinnan, Eiffeltornet, Empire State Building

Ett land under ett krig:

Jugoslavien under andra världskriget, Norge under andra världskriget, Sverige under andra världskriget, Inbördeskriget i USA

Ett rikes uppgång och fall:

Romarriket, Perserriket, Tredje riket, Jugoslavien, Sovjetunionen

Idégruvan!

Välj en av dessa tänkare med någon av lie förslagna böckerna! Läs boken. Skriv om författarens liv och tankar. Sammanfatta idéinnehållet i boken du har läst i några sidor. Belys "rätt" och "fel" i boken med utgångspunkt från dagens verklighet!

·         Niccolo Machiavelli: Fursten

·         Edmund Burke: Reflections on the Revolution in France

·         Jean Jacques Rousseau: The Social Contract

·         Jean Jacques Rousseau: A Discourse on Political Economy

·         Jean Jacques Rousseau: A Dissertation On the Origin and Foundation of the Inequality of Mankind

·         Adam Smith: Wealth of Nations

·         John Stuart Mill: Om friheten

·         Mary Wollstonecraft: Till försvar för kvinnans rättigheter

·         Kar Marx och Friedrich Engels: Kommunistiska manifestet

·         Friedrich Engels: Statens, familjens och privategendomens ursprung

·         Michael Bakunin: Gud och staten

·         Peter Kropotkin: Erövringen av brödet

·         Vladimir Lenin: Staten och revolutionen

·         Adolf Hitler: Min kamp

·          

Människan och hennes utsatthet i historiens spegel:

·         Nazismens offer

·         Palestinier - Dagens "judar"?

·         Romer - Glömda "judar"?

·         Folkmordet i Rwanda

·         Människan ut i rymden och människan på månen - Varför och hur?

·         Dödstraff - Historia bakom ett "rättvist" straff och diskussion om detta

·         Abort - Historia om ett "liv" som inte blir till och diskussion om detta

·         Atombomber från idéutveckling till användning

·         Trafficking

·         Abort

Länder i historiens spegel:

·         Krigen mellan greker och perser

·         Vietnamkriget - David mot Goliat

·         Finlands två krig - Vinterkriget och fortsättningskriget

·         Kejsarnas Kina

·         Tsarernas Ryssland

·         Shogunernas och Samurajernas Japan

·         Pariskommunen - Ett slag får friheten Konflikten mellan arabstater och Israel

·         Spanska inbördeskriget - Åren då friheten slaktades

·         USA: s alla krig efter andra världskriget

·         Indiankulturer i Latinamerika respektive Nordamerika

·         USA och dess allierade i krig för ”frihet” i Afghanistan, Irak och Libyen

Arbetsmetod 3: Läs några böcker från en och samma författare!

Meningen med att arbeta på det ovanstående sättet är att du skall genom att läsa flera böcker aven författare och läsa om personen ifråga skriva om författarens liv och idéer. Du skall både recensera böcker du har tagit dig genom och beskriva miljön och tidsepoken som dessa beskriver. Dra gärna slutsatser! Några exempel följer:

·         Wilhelm Moberg: Utvandrarna, Invandrarna, Nybyggarna och Sista brevet till Sverige

·         Moa Martinsson: Kvinnor och äppelträd, Sallys söner, Mor gifter sig, Kyrkobröllop

·         Ivar Lo Johansson: God natt jord, Statarna, Jordproletärerna, Bara en mor, Traktorn

·         Per Anders Fogelström: Mina drömmars stad, Barn i sin stad, I en förvandlad stad, Stad i världen

·         Victor Hugo: Ringaren i Notre Dame, Samhällets olycksbarn, Skrattmänniskan

·         Alexander Duma: Greven av Monte Cristo, De tre musketörerna, Mannen med järnmasken

·         Charles Dickens: David Copperfield, Nicholas Nickleby, Oliver Twist, En berättelse om två städer

·         Mark Twain: Mississippi, En tripp kring gamla världen, Tom Sawyer, Huckleberry Finn,

·         Leo Tolstoy: Barndomen, Kosackerna, Krig och fred, Anna Karenina

·         Fjodor Dostojevskij: Arma människor, Spelaren, Brott och straff, idioten, Onda andar, Ynglingen, Bröderna Karamazov

·         Maksim Gorkij: Min barndom, Ut i världen, Mina universitet, En mor

·         Jack London: Skriet från vildmarken, Varg-Larsen, Varghunden, Järnhälen, Kungen av Klondyke

·         George Orwell: Ner och ut i Paris och London, Dagarna i Burma, Djurfarmen, 1984

·         Sven Wernström: Serien om trälar

Arbetsmetod 4: Läs några böcker som behandlar en och samma företeelse från olika perspektiv.

Meningen med Arbetsmetoden är att du skall kunna spegla samma historiska skeende utifrån olika författares perspektiv! Här ska du efter att ha läst de utvalda böckerna skriva både om de aktuella författarna och det de behandlar. Du skall både recensera böckerna och beskriv problematiken och/eller tidsepoken som dessa beskriver. Dra gärna slutsatser! Några exempel följer:

Böcker om USA: s historia: Rötter (Alex Haley); Nord och Syd (John Jakes); Borta med vinden (Margaret Mitchell), Ragtime (E. L. Doctorow), Sula (Tony Morrison).

Arbetsmetod 5: Titta på några olika filmer från en och samma regissör.

Du skall noga titta på några utvalda filmer av en och samma regissör. Du skall studera både regissörens liv och det han/hon skildrar. Sedan skall du skriv en rapport om regissören och det han behandlar i sina filmer. Du skall både recensera filmerna och beskriv problematiken och/eller tidsepoken som dessa beskriver. Dra gärna slutsatser! Några exempel följer:

Bernardo Bertolucci: Före revolutionen, Den siste kejsaren, 1900, Lilla Buddha

Akira Kurosawa: Himmel och helvete, Yojimbo, Livvakten, Ran, Kagemusha, Spökgeneralen, Blodets tron, Sju samurajer, Vägvisaren

Oliver Stone: Midnight Express, Född den fjärde juli, Plutonen, Salvador, Wall Street, Himmel och jord, JFK, Nixon, Comandante, Alexander den store, WTC

Ingmar Bergman: Tystnaden, Sjunde inseglet, Smultronstället, Sommaren med Monica, Ansiktet, Fanny och Alexander, Ormens ägg

Lukas Moodysson: Fucking Åmål, Tillsammans, Det nya landet, Lilja 4-ever, Ett hål i mitt hjärta

Sergei Eisenstein: Strejken, Pansarkryssaren Potemkin, Dagar som skakat världen, Kampen för jorden, Ivan den förskräcklige, Storm över Ryssland

Constantin Costa-Gavras: Undantagstillstånd, Z, Försvunnen, Förråd, Section Speciale

Arbetsmetod 6: Titta på filmer som behandlar en och samma företeelse från olika perspektiv

Genom att titta på några filmer som beskriver samma skeende eller fråga skall och studera detta skeende/denna fråga skall du kunna skriva hur olika regissörer beskriver olika skeenden/frågor. Här ska du skriva om regissörerna och det de behandlar. Du skall både recensera filmerna och beskriva problematiken och/eller tidsepoken som dessa beskriver. Dra gärna slutsatser! Några exempel följer:

Indianfilmer: Soldier Blue, A Man Called Horse, The Little Big Man, Dansar med vargar, Sista Mohikanen, Geronimo, The Brave

Andra världskriget: Okänt soldat, Stalingrad, Bron över floden Kwai, Tuna röda linjen, Kvinnoorkestern, Pearl Harbor, Rebellerna från S: t Petri, Undergången, Den vita rosen

Vietnamkriget: Deer Hunter, Good Morning Vietnam, Rambo, Apocalypse Now, Plutonen, Full Metall Jacket, Himmel och jord

Förintelsen: Shoa, Livet är underbart, Ninas resa, Anne Franks dagbok, Schindlers list, Förintelsen (TV-serie), God afton Herr Wallenberg, Diktatorn, Livets tåg, Viljans seger, The Pianist

Arbetsmetod 7: Studera några verk från en och samma målare eller skulptör!

Utgå från en målare exempelvis Michelangelo, Rembrandt, Pablo Picasso, Carl Larsson, Francisco Goya, Vincent van Gogh, Anders Zorn eller Salvador Dali. Beskriv målarens eller skulptörens liv. Presentera hans/hennes verk. Analysera gärna dessa!

Arbetsmetod 8: Studera några verk från en och samma inriktning inom måleriet!

Utgå från en skola inom måleriet exempelvis kubism eller surrealism! Beskriv inriktningens historia. Presentera några målare och verk inom den studerade skolan. Analysera gärna dessa!

Arbetsmetod 9: Studera några verk som handlar om ett och samma tema inom måleriet!

Här utgår du från ett gemensamt tema och studerar hur detta tema presenteras i olika målares verk. Exempel på dessa temaområden är hur kvinnor, barn, rika, fattiga, lidande, krig, glädje, Jesus, sorg, födelse, revolution, familj, kärlek och längtan.

Arbetsmetod 10: Läs om ett temaområde och producera ett arbete i bilder!

Här blir produkten en bildserie! Temat kan vara en historisk händelse, exempelvis franska revolutionen, Vietnamkriget eller försvaret av Leningar, enskilda historiska personer exempelvis Mahatma Gandhi, Gustav Vasa, Malcolm X, Spartacus eller Ernesto Che Guevara, böcker från författare som Moa Martinsson, Alex Haley, eller Sven Wernström med mera. Det intressanta här är att produkten som läggs fram skall vara en bildserie eller en kombination av bilder och texter!

Arbetsmetod 11: Läs om ett temaområde och producera ett arbete i form av en hemsida!

Här blir produkten en hemsida! Temat kan vara en historisk händelse, exempelvis franska revolutionen, Vietnamkriget eller försvaret av Leningar, enskilda historiska personer exempelvis Mahatma Gandhi, Gustav Vasa, Malcolm X, Spartacus eller Ernesto Che Guevara, böcker från författare som Moa Martinsson, Alex Haley, eller Sven Wernström med mera. Det intressanta här är att produkten som läggs fram skall vara en hemsida där du med hjälp av bilder och texter presenterar resultatet av din forskning!

Allt du skulle vilja veta om

Fördjupningsarbete i Historia A

Klass SA12; Läsåret 2012-2013

Allmänna tips för uppsatsskrivande

Tanken bakom uppsatsskrivande

Iden med att skriva en uppsats är att man har ett ämne som man finner olika typer av problem med och som man sedan ska försöka att lösa. Vanliga frågor är exempelvis; När? Var? Hur? Varför? Och vad ledde det till? Låt oss ta några exempel: Var dog Karl XII? När skrevs FN: s deklaration för de mänskliga rättigheterna? Hur fungerar en dator? För att en uppsats ska bli begriplig så ska naturligtvis uppgifter av ovanstående karaktär finnas med, men det finns flera andra frågekategorier som är intressantare, så kallade varför-frågor. Några exempel skulle kunna vara: Varför dog dinosaurierna ut? Varför har det vissa bättre än andra? Vad var resultatet av ”Det trettioåriga kriget”?

Att arbeta så här med en uppsats brukar kallas för att man problematiserar. Du ställer frågor till ditt material som du sedan försöker att besvara. På detta sätt når du själv längre än annars och kanske lyckas du lära din läsare något också.

Disposition

Efter att du har bestämt vad du vill skriva om och tagit reda på vad det finns för litteratur i ämnet bör du skriva en så kallad disposition. En disposition är ett utkast till hur uppsatsen ska se ut när den är klar. Lämpligast är att försöka hitta lämpliga rubriker som uppsatsen ska innehålla. Dispositionen använder du sedan genom arbetet med uppsatsen för att hålla ordning i huvudet och i uppsatsen. Givetvis kan du ändra i dispositionen under tiden du skriver, men dispositionen bör vara en guide för hur tänker, och kommer att hjälpa dig att genomföra dina idéer. I en disposition skall du ange vad du har tänkt dig skriva om, varför har du bestämt dig för att behandla just det ämnet, hur har du tänkt gå tillväga och vilken är din tidsplanering för ditt fortsatta arbete.

Vilka rubriker ska din rapport innehålla och hur ska den struktureras?

Inledning

En första rubrik kan exempelvis vara "inledning", som leder in läsaren i vad du har tänkt skriva om. Inledningen kan, i bästa fall, intressera läsaren för ämnet så att han/hon orkar igenom din uppsats. (Förutsätt alltid att du skriver för fler än din lärare). Inledningen i uppsatsen brukar man skriva sist; det är först då som man vet vad uppsatsen kommer att innehålla. Men, sätt ändå ut rubriken "Inledning" i dispositionen så att du kommer ihåg att detta avsnitt ska vara med.

Syfte

"Syfte" kan vara en bra andra rubrik. Under denna rubrik presenterar du varför du skriver uppsatsen så till vida att du presenterar dina huvudsakliga funderingar kring ämnet. I uppsatsvärlden kallar man ovanstående för problemformulering, m a o presenterar du här ett problem med det som du tycker är det viktigaste i ämnet du ska skriva om.

Frågeställningar/Problempreciseringar

Efter att du presenterat ditt syfte så går du vidare till dina "frågeställningar". Under rubriken frågeställningar så spetsar du till eller preciserar du ditt syfte till några väl valda frågor. Ha nu som mål att ha med en "varför-fråga" och ett antal "när" "var" och "hur" frågor. "Varför-­frågan" bör vara i form av huvudfrågeställning. Med detta menar jag att uppsatsens mål är att besvara denna fråga. För att detta ska vara genomförbart brukar man ha ett antal delfrågor som hjälper till att besvara en liten av huvudfrågan var. Den sistnämnda frågekategorin kan vara av "när-var-hur-typ".

Metod

"Metod" är en naturlig fortsättning på uppsatsen. Här förklarar du hur du ska gå tillväga för att besvara dina frågeställningar. Det källmaterial du kommer att använda behöver säkert kategoriseras på något sätt för att det ska bli lätt att koppla detta till en av dina frågor. En tydlig metod är att ställa upp frågorna i den löpande texten i avsnittet "avhandling" (se nedan) för att sedan presentera det källmaterial som besvarar frågan under denna rubrik. Ovanstående är att rekommendera då det gäller del frågeställningarna. Huvudfrågan besvarar du genom att titta på resultaten från del frågeställningarna. Under avsnittet "metod" brukar även eventuell teorianknytning presenteras och förankras i uppsatsen. Detta kan du få hjälp av mig med...

Avhandling

Nu går du vidare till avhandlingen eller presentationen av materialet. Under denna rubrik så presenterar du de texter som legat till grund för dina kunskaper i ämnet. Två huvudsakliga principer finns för att presentera sitt källmaterial; referat och citat. Ett referat är att man plockar ut det viktigaste från en text och skriver om det med egna ord. Försök alltså att översätta böckernas språk till ditt eget. När man skriver av kallas det för att man citerar. Ett citat utmärks av att man använder citationstecken i början och slutet av de meningar som citeras. Det är fullt möjligt att börja citera mitt i en mening, då börjar citatet med tre punkter (...). Denna teknik brukar användas för att citaten ska kunna fogas in språkligt i den löpande texten. Principen med punkterna gäller även om man förkortar citatet genom att ta bort en mening eller några ord mitt i citatet, eller om man inte slutar att citera när den citerade texten sätter punkt. Tänk emellertid på att du aldrig får förändra citatets innebörd.

När du refererar ska du ha en fortlöpande notapparat. Efter att du har refererat eller citerat från en bok sätter du ut en fotnot i form aven siffra. Principen är att du alltid sätter ut en not när du inte själv påstår eller säger något, med andra ord när du hämtat något från någon annan författare. Syftet med notapparaten är främst att göra det möjligt för läsaren att kontrollera dina uppgifter. Efter den mening eller det stycke som innehåller ett påstående som du hämtat från annat håll sätts en siffra in. Siffran hänvisar till en nottext som brukar skrivas längst ner på sidan. Hänvisningarna i noterna bör anges med författarens efternamn samt sida (ex. Fuhnnan s. 35). Första gången du hänvisar till en källa i uppsatsen ska dock alla uppgifter finnas med: författarens efternamn och förnamn, bokens titel, bokförlag, tryckort, tryckår samt sida (ex. Furman, Leif; Bronsålderns handelsvägar, Bonniers, Stockholm 1998 s. 35). Följande knep kan du också ha nytta av. Istället för att skriva s. 35-36, så kan du skriva s. 35f vilket betyder följande och syftar på sidan 36. Om du har flera sidor en efter varandra kan du skriva s. 35ff vilket betyder flera följande. Om du på en not hänvisar till samma källa som den noten som stod innan gjorde så kan du skriva Ibid s. 103. Om du hänvisar till en hel bok kan du använda ordet Passim istället för sidhänvisning. Vid det sistnämnda måste du naturligtvis ha med uppgifter om bokens författare titel osv.

Fotnoter och källhänvisningar

Du skall använda dig av hänvisningar till dina källor (oftast inläst litteratur) när uppgiften du anger betraktas inte som självklar. Du kan ange källan direkt i texten genom att ha namnet på författare och årtalet för källans utgivning i parantes eller ännu bättre att göra detsamma tillsammans med en sidhänvisning i form fotnoter under den aktuella sidan eller källhänvisningar före käll- och litteraturlista. I båda fallen numreras texten d använder hänvisning till numreras i numerisk ordning.

Citeringar

I en del fall är det lämpligt att återger texten i källan (eller motsvarande) ordagrant. I så fall använder du citationstecken för att markera texten. Citeringen följs av namnet på författaren, litteraturen och de aktuella sidorna.

Analys och diskussion

Här kommer fördjupningsarbetets i särklass viktigaste de. Här kan du visa att du inte bara klarar av att skriva en uppsats utan att du gör det med bravo! Under rubriken ”analys och diskussion” ska du svara på dina frågor och diskutera dina resultat. Börja med delfrågeställningarna och använd dessa som rubriker. På detta sätt blir det hela tydligt. Du avslutar med att besvara huvudfrågan och ställer upp även denna fråga som en rubrik innan du svarar. Tänk på att du inte får föra in ny information i analysen. All information som du grundar din analys på ska vara med i avhandlingsdelen. Följaktligen finns inga noter med i analysen; här är det du som tänker och analyserar! Du får vara subjektiv!

Sammanfattning

Efter analysen kan man ha en sammanfattning där man konkluderar uppsatsen resultat i lite mer allmänna ordalag. Sammanfattningen ska vara just en sammanfattning. Blanda inte ihop sammanfattningen med analysen, det är två olika saker.

Käll- och litteraturförteckning

Bland det sista i uppsatsen skriver du en käll- och litteraturförteckning där dina källor finns angivna. Källorna skall först grupperas huvudgrupper (böcker, tidningar, Internet, filmer, intervjuer osv.). Sedan skall innehållet i varje huvudgrupp vara uppställda i alfabetisk ordning efter författarnas efternamn och efter följande princip:

Furman, Leif; Bronsålderns handelsvägar, Bonniers, Stockholm 1998

Författarens efternamn, Författarens förnamn; Bokens titel, Förlaget, Utgivningsort, Utgivningsår

Lägg gärna till en sidohänvisning om du citerar författaren eller refererar till honom/henne. (Se ovan)

När det gäller Internet så skall hemsidor du har använt vara korrekt angivna.

Även andra eventuella källor (böcker, filmer, intervjuer, tidningar osv.) ska du ange under sina respektive rubriker.

Käll- och litteraturbeskrivning

Här skall du beskriva källor och litteraturen du har använt. Skriv vad du anser om dessa. Analysera gärna dina källor/litteraturen.

Ge gärna dina objektiva bedömningar om var och en av dessa.

Några andra rubriker kanske...?

Just din uppsats kan behöva andra delar än som här har angivits. "Avgränsningar" kan vara bra att ha med. I detta avsnitt förklarar man vad man inte tar hänsyn, exempelvis: "Jag ämnar bara ta med sådant som rör svenska vikingars handelsresor i Europa. Med andra ord så bortser jag helt från danska och norska vikingars handelsresor. Däremot kommer de två sistnämnda grupperna att tas med när jag talar om byliv."

Din uppsats kanske inte blir begriplig för läsaren om du inte har med en bakgrundshistoria om ditt ämne. Använd i sådana fall ordet bakgrundshistoria som rubrik och placera in detta avsnitt innan avhandlingen. Om du i detta avsnitt hämtar stoff från litteratur så ska du givetvis ha en notapparat här också.

Allmänna tips

1. Kom igång i tid!
2. Skriv loggbok och skicka in den till klassmappen. Då kan du få synpunkter och tips från samtliga i gruppen under resans gång.
3. Se till att detta sker regelbundet. Lämna gärna in ditt ordinarie bidrag varannan vecka och komplettera det med eventuella brådskande meddelanden.
4. Du får gärna ha ett par andra rubriker såsom ”Förord” och ”Efterord” i arbetet. Även här får du vara subjektiv när du skriver.

Ett nytt hjälpmedel skall komma till användning!

Tumba gymnasium
Fredag 19 april 2012

Hej ungdomar!

Jag hoppas att ni har det bra och jag sätter igång med detta grepp med förhoppningen att det hjälper oss nå bättre resultat.

Som ni vet ger den nya tekniken nya möjligheter till oss. Det gäller att utnyttja dessa möjligheter. Datorer och de nya tekniska möjligheter är instrument som kan nyttjas på olika sätt och jag hoppas att detta är ett sätt som leder oss till framgångar.

Från och med idag hoppas jag att vi kan använda detta hjälpmedel för att lättare kunna kommunicera med varandra och att ni får vidgade möjligheter att få hjälp och stöd av mig och av varandra för att uppnå bättre resultat av era ansträngningar för att få fram en bra produkt, ett bra fördjupningsarbete.

För att stå på säkrare mark så snart skickar jag tidigare utdelade material om det pågående fördjupningsarbetet och jag hoppas att tillsammans ska vi kunna ta flera steg mot målet.

Med förväntansfulla förväntningar,
Nader Sani