Allt du skulle vilja veta om

Fördjupningsarbete i Historia A

Klass SA12; Läsåret 2012-2013

Allmänna tips för uppsatsskrivande

Tanken bakom uppsatsskrivande

Iden med att skriva en uppsats är att man har ett ämne som man finner olika typer av problem med och som man sedan ska försöka att lösa. Vanliga frågor är exempelvis; När? Var? Hur? Varför? Och vad ledde det till? Låt oss ta några exempel: Var dog Karl XII? När skrevs FN: s deklaration för de mänskliga rättigheterna? Hur fungerar en dator? För att en uppsats ska bli begriplig så ska naturligtvis uppgifter av ovanstående karaktär finnas med, men det finns flera andra frågekategorier som är intressantare, så kallade varför-frågor. Några exempel skulle kunna vara: Varför dog dinosaurierna ut? Varför har det vissa bättre än andra? Vad var resultatet av ”Det trettioåriga kriget”?

Att arbeta så här med en uppsats brukar kallas för att man problematiserar. Du ställer frågor till ditt material som du sedan försöker att besvara. På detta sätt når du själv längre än annars och kanske lyckas du lära din läsare något också.

Disposition

Efter att du har bestämt vad du vill skriva om och tagit reda på vad det finns för litteratur i ämnet bör du skriva en så kallad disposition. En disposition är ett utkast till hur uppsatsen ska se ut när den är klar. Lämpligast är att försöka hitta lämpliga rubriker som uppsatsen ska innehålla. Dispositionen använder du sedan genom arbetet med uppsatsen för att hålla ordning i huvudet och i uppsatsen. Givetvis kan du ändra i dispositionen under tiden du skriver, men dispositionen bör vara en guide för hur tänker, och kommer att hjälpa dig att genomföra dina idéer. I en disposition skall du ange vad du har tänkt dig skriva om, varför har du bestämt dig för att behandla just det ämnet, hur har du tänkt gå tillväga och vilken är din tidsplanering för ditt fortsatta arbete.

Vilka rubriker ska din rapport innehålla och hur ska den struktureras?

Inledning

En första rubrik kan exempelvis vara "inledning", som leder in läsaren i vad du har tänkt skriva om. Inledningen kan, i bästa fall, intressera läsaren för ämnet så att han/hon orkar igenom din uppsats. (Förutsätt alltid att du skriver för fler än din lärare). Inledningen i uppsatsen brukar man skriva sist; det är först då som man vet vad uppsatsen kommer att innehålla. Men, sätt ändå ut rubriken "Inledning" i dispositionen så att du kommer ihåg att detta avsnitt ska vara med.

Syfte

"Syfte" kan vara en bra andra rubrik. Under denna rubrik presenterar du varför du skriver uppsatsen så till vida att du presenterar dina huvudsakliga funderingar kring ämnet. I uppsatsvärlden kallar man ovanstående för problemformulering, m a o presenterar du här ett problem med det som du tycker är det viktigaste i ämnet du ska skriva om.

Frågeställningar/Problempreciseringar

Efter att du presenterat ditt syfte så går du vidare till dina "frågeställningar". Under rubriken frågeställningar så spetsar du till eller preciserar du ditt syfte till några väl valda frågor. Ha nu som mål att ha med en "varför-fråga" och ett antal "när" "var" och "hur" frågor. "Varför-­frågan" bör vara i form av huvudfrågeställning. Med detta menar jag att uppsatsens mål är att besvara denna fråga. För att detta ska vara genomförbart brukar man ha ett antal delfrågor som hjälper till att besvara en liten av huvudfrågan var. Den sistnämnda frågekategorin kan vara av "när-var-hur-typ".

Metod

"Metod" är en naturlig fortsättning på uppsatsen. Här förklarar du hur du ska gå tillväga för att besvara dina frågeställningar. Det källmaterial du kommer att använda behöver säkert kategoriseras på något sätt för att det ska bli lätt att koppla detta till en av dina frågor. En tydlig metod är att ställa upp frågorna i den löpande texten i avsnittet "avhandling" (se nedan) för att sedan presentera det källmaterial som besvarar frågan under denna rubrik. Ovanstående är att rekommendera då det gäller del frågeställningarna. Huvudfrågan besvarar du genom att titta på resultaten från del frågeställningarna. Under avsnittet "metod" brukar även eventuell teorianknytning presenteras och förankras i uppsatsen. Detta kan du få hjälp av mig med...

Avhandling

Nu går du vidare till avhandlingen eller presentationen av materialet. Under denna rubrik så presenterar du de texter som legat till grund för dina kunskaper i ämnet. Två huvudsakliga principer finns för att presentera sitt källmaterial; referat och citat. Ett referat är att man plockar ut det viktigaste från en text och skriver om det med egna ord. Försök alltså att översätta böckernas språk till ditt eget. När man skriver av kallas det för att man citerar. Ett citat utmärks av att man använder citationstecken i början och slutet av de meningar som citeras. Det är fullt möjligt att börja citera mitt i en mening, då börjar citatet med tre punkter (...). Denna teknik brukar användas för att citaten ska kunna fogas in språkligt i den löpande texten. Principen med punkterna gäller även om man förkortar citatet genom att ta bort en mening eller några ord mitt i citatet, eller om man inte slutar att citera när den citerade texten sätter punkt. Tänk emellertid på att du aldrig får förändra citatets innebörd.

När du refererar ska du ha en fortlöpande notapparat. Efter att du har refererat eller citerat från en bok sätter du ut en fotnot i form aven siffra. Principen är att du alltid sätter ut en not när du inte själv påstår eller säger något, med andra ord när du hämtat något från någon annan författare. Syftet med notapparaten är främst att göra det möjligt för läsaren att kontrollera dina uppgifter. Efter den mening eller det stycke som innehåller ett påstående som du hämtat från annat håll sätts en siffra in. Siffran hänvisar till en nottext som brukar skrivas längst ner på sidan. Hänvisningarna i noterna bör anges med författarens efternamn samt sida (ex. Fuhnnan s. 35). Första gången du hänvisar till en källa i uppsatsen ska dock alla uppgifter finnas med: författarens efternamn och förnamn, bokens titel, bokförlag, tryckort, tryckår samt sida (ex. Furman, Leif; Bronsålderns handelsvägar, Bonniers, Stockholm 1998 s. 35). Följande knep kan du också ha nytta av. Istället för att skriva s. 35-36, så kan du skriva s. 35f vilket betyder följande och syftar på sidan 36. Om du har flera sidor en efter varandra kan du skriva s. 35ff vilket betyder flera följande. Om du på en not hänvisar till samma källa som den noten som stod innan gjorde så kan du skriva Ibid s. 103. Om du hänvisar till en hel bok kan du använda ordet Passim istället för sidhänvisning. Vid det sistnämnda måste du naturligtvis ha med uppgifter om bokens författare titel osv.

Fotnoter och källhänvisningar

Du skall använda dig av hänvisningar till dina källor (oftast inläst litteratur) när uppgiften du anger betraktas inte som självklar. Du kan ange källan direkt i texten genom att ha namnet på författare och årtalet för källans utgivning i parantes eller ännu bättre att göra detsamma tillsammans med en sidhänvisning i form fotnoter under den aktuella sidan eller källhänvisningar före käll- och litteraturlista. I båda fallen numreras texten d använder hänvisning till numreras i numerisk ordning.

Citeringar

I en del fall är det lämpligt att återger texten i källan (eller motsvarande) ordagrant. I så fall använder du citationstecken för att markera texten. Citeringen följs av namnet på författaren, litteraturen och de aktuella sidorna.

Analys och diskussion

Här kommer fördjupningsarbetets i särklass viktigaste de. Här kan du visa att du inte bara klarar av att skriva en uppsats utan att du gör det med bravo! Under rubriken ”analys och diskussion” ska du svara på dina frågor och diskutera dina resultat. Börja med delfrågeställningarna och använd dessa som rubriker. På detta sätt blir det hela tydligt. Du avslutar med att besvara huvudfrågan och ställer upp även denna fråga som en rubrik innan du svarar. Tänk på att du inte får föra in ny information i analysen. All information som du grundar din analys på ska vara med i avhandlingsdelen. Följaktligen finns inga noter med i analysen; här är det du som tänker och analyserar! Du får vara subjektiv!

Sammanfattning

Efter analysen kan man ha en sammanfattning där man konkluderar uppsatsen resultat i lite mer allmänna ordalag. Sammanfattningen ska vara just en sammanfattning. Blanda inte ihop sammanfattningen med analysen, det är två olika saker.

Käll- och litteraturförteckning

Bland det sista i uppsatsen skriver du en käll- och litteraturförteckning där dina källor finns angivna. Källorna skall först grupperas huvudgrupper (böcker, tidningar, Internet, filmer, intervjuer osv.). Sedan skall innehållet i varje huvudgrupp vara uppställda i alfabetisk ordning efter författarnas efternamn och efter följande princip:

Furman, Leif; Bronsålderns handelsvägar, Bonniers, Stockholm 1998

Författarens efternamn, Författarens förnamn; Bokens titel, Förlaget, Utgivningsort, Utgivningsår

Lägg gärna till en sidohänvisning om du citerar författaren eller refererar till honom/henne. (Se ovan)

När det gäller Internet så skall hemsidor du har använt vara korrekt angivna.

Även andra eventuella källor (böcker, filmer, intervjuer, tidningar osv.) ska du ange under sina respektive rubriker.

Käll- och litteraturbeskrivning

Här skall du beskriva källor och litteraturen du har använt. Skriv vad du anser om dessa. Analysera gärna dina källor/litteraturen.

Ge gärna dina objektiva bedömningar om var och en av dessa.

Några andra rubriker kanske...?

Just din uppsats kan behöva andra delar än som här har angivits. "Avgränsningar" kan vara bra att ha med. I detta avsnitt förklarar man vad man inte tar hänsyn, exempelvis: "Jag ämnar bara ta med sådant som rör svenska vikingars handelsresor i Europa. Med andra ord så bortser jag helt från danska och norska vikingars handelsresor. Däremot kommer de två sistnämnda grupperna att tas med när jag talar om byliv."

Din uppsats kanske inte blir begriplig för läsaren om du inte har med en bakgrundshistoria om ditt ämne. Använd i sådana fall ordet bakgrundshistoria som rubrik och placera in detta avsnitt innan avhandlingen. Om du i detta avsnitt hämtar stoff från litteratur så ska du givetvis ha en notapparat här också.

Allmänna tips

1. Kom igång i tid!
2. Skriv loggbok och skicka in den till klassmappen. Då kan du få synpunkter och tips från samtliga i gruppen under resans gång.
3. Se till att detta sker regelbundet. Lämna gärna in ditt ordinarie bidrag varannan vecka och komplettera det med eventuella brådskande meddelanden.
4. Du får gärna ha ett par andra rubriker såsom ”Förord” och ”Efterord” i arbetet. Även här får du vara subjektiv när du skriver.